folkochfolk

Mötet blev till ett skådespel med tre karaktärer fast bara en kom ihåg dom flitigt inövade replikerna. Eftersom jag inte hade några färdigskriva repliker blev det improvisationsövning för mig. För en gångskull kändes det som att producenten stod på min sida, eller så har dom mig precis där de vill. Hårt lindad kringdess lillfinger. Bara jag som är en dum tonåring förblindad av stridslust som är för blåögd. Vad manusförfattaren/regissören har planerat är ett mysterium, om det så kallas ödet eller gud och vad han och jag än har för slags relation så är hans vägar outgrundliga.